Så jag håller på i sluttampen på mitt projekt.
Jag har två frågeställningar:
1. “Hur har Gunvor Härenstam, 52 år, folkhögskolelärare, ökat sin digitala kompetens genom IT-projektet ITiS och Karskoga Fokhögskolas olika digital kompetens-höjande kurser?”
2. “Hur har jag ökat min digitala kompetens genom LCN100 - ‘Digital kompetens och lärande‘?”
En nackdel med denna uppsats eller detta projekt är att det inte riktigt är optimalt för kursen “Digital kompetens och lärande”. Det skulle varit bättre på många sätt att använda någon av teknikerna, som behandlats i kursen, i någon verksamhet och dokumenterat detta istället. Det var ett sådant förfarande som kursprojektet var tänkt för i någon mån. Men eftersom jag gick hela kursen under sommaren och i skrivande stund ska min verksamhet (dansgrupper) ännu inte starta terminen förrän om två veckor, är detta inte praktiskt genomförbart.
Istället fick jag gräva upp en personlig vinkling av ITiS-projektets och andra kompetensökande kurser i digital teknik och utöver detta skriva om min egen ökning i digital kompetens. Detta har sina begränsningar; det är något som varit och inte något som utvecklas. Samtidigt har det sina fördelar; det är lätt att begränsa och definiera från början. Arbetsplaneringen blir färdig tidigt. Men mycket spänning har kanske inte detta projektet innehållit, även om det varit roligt.
Däremot var det kul att göra intervju och läsa in mig på vad ITiS egentligen innebar, samtidigt som det var trevligt att åka och hälsa på min mor (vilket jag visserligen ändå skulle göra). Som en parentes kan nämnas att till hösten tänker jag tillämpa ett avsnitt av kursen “Digital kompetens och lärande” i min verksamhet med dansgrupperna i Skarpnäckskyrkan i Skarpnäck, Stockholm, nämligen mobiltelefoner. Jag använder mig nu mycket av min telefon i mitt arbete med dansgrupperna. Jag har en timmes tunnelbanefärd till Skarpnäckskyrkan från min lägenhet och utnyttjar den tiden genom att ha musiken till koreografierna som ska läras ut inspelade på telefonen och lyssnar på den under färden. Samtidigt visualiserar jag koreografin i minnet för att kunna den så bra som möjligt när jag kommer fram och ska lära ut den. Detta är alltså endast till för mina egna förberedelser. Men nu har jag även tänkt att ta med telefoner på lektionen; eleverna dansar och spelar in varandra, varefter vi kan utvärdera hur de kan förbättra sina prestationer. Jag börjar i den äldsta gruppen och ser hur det artar sig. Men det är ett helt annat projekt.
Så nu sitter jag och putsar på de sista bitarna på rapporten och håller på att redigera en video som presentation till mitt projekt. Det har varit svårt att göra något "riktigt" av det här och jag hoppas nu att det räcker. Lämnar in om några minuter, tror jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det vore kul att få veta vad du kommer fram till när det gäller ITiS. Jag deltog också i det och tyckte att det var ganska dåligt! Dessutom var det ju ganska längesedan att man förmodligen har lärt sig massor sedan dess.
SvaraRaderaDet är härligt att projekt föder nya projekt, även då de inte hänger ihop.
SvaraRaderaMobiltelefonen har jag verkligen upptäckt att man kan använda till mycket! I mitt projetarbete har jag intervjuat elever, och de har verkligen massor av idéer som man kan använda mobilen till. Intervjuerna med lärare har inte gett lika mycket, men jag tror att jag har påverkat lärarna med mina frågor. Eleverna vill verkligen använda sina mobiler!
@camilla: det får bli ett till inlägg senare, om ja får uppsatsen godkänd... =)
SvaraRadera@IKT ger ny kunskap: ja, ja tror att de kan användas mer o mer. kul att du får idéer från eleverna. ja har redan tjuvstartat me att ta bilder på mina danselever i deras formationer, så att de får se det publiken ser, istället för allt spegelvänt i speglarna. det finns ändå en skillnad där.