21 - Källkritik och söktjänster

Vad har jag lärt mig om informationssökning efter att ha läst KTHB:s (kth:s bibliotek) information om informationssökning?

Jag har tidigare (några år sedan) tagit en 1,5 hp stor kurs i informationssökning på KTHB och det var inget nytt jag lärde mig nu med undantag för förkortningen URL (Uniform Resource Locater). Dessa sidor var the crash course av vad jag förut läst. Där fick vi leta inom vårt område också, så vi letade i chemical abstract om jag inte minns fel. Det var matnyttigt. Aldrig fel att ha inför mitt exjobb.


Lunds Universitets information om källkritik - övningar:

YTTRE KRITIK - ÄKTHET: FLYGBLADET FRIHETSPOSTEN
Vilka markörer, uttryck etc i flygbladet avslöjar att det i själva verket var tyskarna som framställde det?
Jag är inte hyvens på dansk, men man stavar väl inte vil/wil med w? Några sådana konstigheter finns i dokumentet. Men hur skulle man veta att det inte är engelsmännen som stavar fel istället för tyskar? Jag är inte så bra på historia heller. Helt utanför mitt område.
Vilket var – tror ni – syftet med att dela ut ett sådant flygblad?
De skriver till danskarna att hålla ut och vänta. Kanske är det ett sätt att hålla danskarna på plats och att inte agera.

INRE KRITIK: SAMTIDSKRITERIET, RÅDSMÖTET I VADSTENA
Diskutera om de två källorna ar berättelser eller kvarlevor. Tänk på att gränsen mellan berättelse och kvarleva beror av vilken fråga som ställs.
Efter att ha läst genom de två texterna säger mig rimmet på den första texten att det inte kan vara en kvarleva, dvs något som skrevs under tiden händelsen ägde rum. Trots de mer krystade rimmen (kan förstås vara översättningen), kan inte så många männsikor hitta rim i realtid. Detta säger mig att det var skrivet i efterhand. Antagligen ganska snabbt efter händelsen, eftersom den överensstämmer ganska bra med den andra texten som är skriven i brevform. Denna kan vara skriven under tiden som händelsen ägde rum. Tydligen är den första texten daterad till mitten av 1400-talet och händelsen ägde rum 1434, vilket är lite tidigare. Vet inte hur stor felmarginalen är på dateringen förstås.
Kan du fastslå om det finns något beroende mellan källoma? Vilken konsekvens måste vi i så fall dra angående den beroende källans värde?
Engelbrekt skulle kunna vara en beroende källa. En beroende källa är alltid ett påtryck när det gäller vinklingen av en text. Det kan ha dragit ner kvalitén och trovärdigheten en aning.
Vilken tendens kan vi anta att källorna kan ha? Får detta någon konsekvens för deras användbarhet?
Engelbrekt fick väl ganska stor makt efter detta, han blev väl till och med kung? Historia är inte min starka sida, som sagt. Men det kan ju vara så att han tillskrev sig själv lite mer mod och intelligens än han kanske hade när det begav sig. Jag gör vilda kvalificerade gissningar.
Vad anser du att vi kan fastställa om händelseförloppet i Vadstena i augusti 1434 utifrån de bevarade källorna?
Jag anser (om vi förutsätter att dokumenten är äkta) att Engelbrekt hade lyckats få med sig många, att kung Erik inte riktigt tog hand om sitt folk och att rådsherrarna gick med på Engelbrekts krav att skriva ett brev.

INRE KRITIK: TENDENSKRITERIET, DEMONSTRATIONERNA I BUDAPEST
Jämför deras versioner av det som hände, varför det hände och vilken syn de har på Sovjet och den kommunistiska regimen. Hur kan man förklara de olika uppgifterna?
Ögonvittne 1 (Ö1) berättar om den liten skara beväpnade personer som gått med studenterna för att använda dessa som ett förkläde och kunna skjuta polisen. Ö1 berättar också om att polisen besvarar elden med rädsla för sina liv. Ögonvittne 2 (Ö2) skildrar ett genomtänkt attentat av studenterna som alla är beväpnade och får med sig polisen mot den hemliga polisen. Radiohuset belägras och det dröjer en natt innan den hemliga polisen får sina fiskar varma. Dessutom var civila, soldater och kvinnor med demonstranterna.
De två ögonvittnena har definitivt olika syn på Sovjet och det kommunistiska regimen. Ö2 har en mer fientlig inställning till Sovjet och den kommunistiska regimen än Ö1. Skillnad i antalet demonstranter: Ö1 säger att det var dubbelt så många demonstranter som Ö2 beskriver vid samma tidpunkt i händelsen.

VÄRDERA KÄLLOR
Jag vill se från aspekten att WoW uppmuntrar och möjliggör samspel över geografiska och demografiska gränser (däremot inte om man tillhör alliansen eller inte i spelet, hihi).
Rangordning av texter: 1, 2, 10 (relevant bok om ett annat perspektiv från spelare), 8 (spelare organiserar själva saker), 4 (varför är skill mer värd än nedlagd tid? och varför är det bättre att spela själv än tillsammans med andra?), 13, 11 (en alltför välvillig författare till att lägga ner för mycket tid på WoW), 7 (säger att 40% av spelarna är beroende), 5 (irrelevant information, handlar om spelarnas bandbredder), 9 (halvrelevant information, dessutom från wikipedia), 6 (otillförlitlig information, ,wikipedia),
Text 3 var inte åtkomlig om man inte läser vid Lunds universitet.

ANALYSERA KÄLLOR - KAYEN NATIONAL UNION (KNU)
Vem/vilka har skrivit eller ligger bakom texten? Har författaren akademisk legitimitet? Tänk på att en bok eller artikel som är skriven av en forskare också ofta granskas av andra forskare (peer review).
Wikipediatexten (Wt) kan vem som helst ha skrivit, den positiva texten om KNU (pt) är skriven av en viss johnathan som har en altavista-adress och slutligen den negativa texten om KNU (nt) har författarna Soe Mya Kyaw och Saw Mya Aung, men någon vidare presentation ger dem inte.
Man kan inte veta något om dessa författare i sammanhang om legitimitet, men de verkar inte vara forskare.
Med vilken auktoritet uttalar sig författaren om ämnet /området?
I Wt uttalar sig författaren som att den innehar sanningen om KNU. Det finns inga som helst nyanser utan det är fakta som läggs fram, menar författaren med sitt skriftspråk. I nt beskrivs författarna som några som märkt en skillnad på lokala nyheter och internationella nyheter och bestämt sig för att kika närmare på det. Mer information kan man inte få ut. Johnathan som skrivit pt har ingen presentation mer än just hans mejladress.
Är texten väldokumenterad med hänvisningar till källor och litteratur?
Wt är endast refererad från en enda artikel (som visserligen har visats i flera stora medier). nt har lagt upp foton som referat till deras påståenden, men inga källor till dessa eller litteraturhänvisningar. pt visar heller inga käll- eller litteraturhänvisningar.
Har texten någon politisk, ideologisk eller annan tendens som kan medföra att tolkningarna färgas i en viss riktning? Här kan man också fundera över vad vi kan få fram om syftet med texten.
Nog har texterna politisk riktning alltid. Det är helt olika synsätt på KNU mellan nt och pt/Wt.
När är texten skriven/publicerad?
Wt är sist editerad 21 juli 2009 och nt har ingen tidshänvisning. pt skriver om updates på en av länkarna 1 april 1998, men det är oklart om den första texten ändrats sedan dess.

GRANSKA KÄLLOR - WEBPLATSERS BEROENDE
Ett exempel på en oberoende källa som stöder Greenpeaces påstående om att jorden har värmts upp 0,8 grader Celsius (eller Kelvin) http://www.ecd.bnl.gov/steve/pop/greenhouse_effect-2005.pdf (2009 08 25). Exempel två: http://www.cea.fr/var/cea/storage/static/gb/library/Clefs50/pdf/encadreb-gb.pdf (2009 08 25)
Två texter att titta på likheter i text, utformning och tidsangivelse:
Jag hittar inte mycket likheter varken i layout, text eller tidsangivelse.
De båda texterna är skrivna okt 2006 respektive 25 02 2008.

GRANSKA KÄLLOR - KAN VI LITA PÅ MYNDIGHETERS INFORMATION
Det är väl ingen kampanj mot Sveriges höga bistånd att kolla upp hur väl pengarna kommer fram? Det är väl bara att effektivisera biståndspengarna - se till att pengarna faktiskt kommer dit de ska. Konstigt, kd.
SIDA ska inte vara partisk, men är det i många sammanhang ändå. USA styr mycket över FN, trots att de inte betalat medlemsavgift på flera år. Det är de mäktigaste länderna över lag som bearbetar FN till sin vilja, inte vad som kanske alltid är bäst för världen.

Vad har jag lärt mig om informationssökning efter att ha läst Lunds Universitets information om källkritik?
De hade mycket lokal information som info om sökmotorn Lovisa och databasen ELIN@lund. Mycket hade jag redan koll på och övningarna överlappade varandra, samtidigt som de var ganska omfattande. Det har tagit mig många timmar att göra detta inlägget och de övningar som fanns på hemsidan, men det var inte väldigt mycket som kändes nytt, tyvärr.

*puh!*

Paus

Detta skulle jag skrivit för några dagar sedan, men jag vill meddela att jag tar paus från kursen Digital kompetens och lärande till tisdag nästa vecka, 25e augusti. Jag har en tenta i bioprocessteknik på måndag 24e augusti som jag behöver lägga ner all min pluggtid på. Sedan ska resten göras i Digital kompetens-kursen innan höstterminen börjar den 28e, eller i alla fall veckan därpå.

20 - Plagiatkontroll

Jag ser det svårt i min situation att använda plagiatkontroll. Det skulle vara att kolla mina egna uppsatser, men det ser jag inte så stor nytta i. =)

Om det räcker med att Urkunda eleverenas dokument eller behövs något mer för att se att dokumentet inte är snott på något sätt? Att faktiskt läsa elevens inlämning är förstås alfa och omega. Om man inte läser deras verk, kan man inte riktigt sätta sig in i det eller ge ett rättvist betyg eller omdöme. Jo, men det behövs mer.

Sedan kan en elev ha fått vissa texter dikterat för sig från kompisar som är behjälpliga eller från föräldrar som önskar ett bra betyg för sina barn alldeles för mycket. Då är det inte eleven själv som skrivit det, utan fått texten. Detta syns förstås inte på urkund, men däremot syns det på texten; alla har ett eget skrivsätt och om man tränar lite, så kan man se om det är eleven egna ord eller någon annans.